Äntligen en modell för motion som fungerar på jobbet!

Fysisk inaktivitet är den fjärde största riskfaktorn för en för tidig död. Trots detta utgör satsningar på förbättrat hälsobeteende i Sverige bara en 30-del av det som vården erhåller för att ta hand om ohälsa i befolkningen. Eftersom de som är fysiskt aktiva är friskare och mer produktiva än sina inaktiva medarbetare har man därför föreslagit att motion skall drivas på arbetsplatserna. Problemet är att väldigt få, väl utförda studier, har visat på goda effekter av arbetsplatsdriven motion. Denna undersökning visade att träning kan minska sjukfrånvaro och sjuknärvaro. 

I denna studie deltog 387 personer, med en medelålder som var 45 år, från 6 danska företag. De hade samtliga ett kontorsarbete. De lottades till en aktiv grupp eller en kontrollgrupp. Den aktiva gruppen tränade på arbetstid 1 timme per vecka under 2 års tid. Under första året hade man stöd av en PT. Varje pass omfattade 20 minuters konditionsträning och ett 30 minuters individuellt program som utformats utifrån en inledande hälsoenkät och hälsoundersökning. Det individuella programmet kunde innehålla styrketräning för t.ex. ländrygg eller nacke/axlar. Deltagarna i träningsgruppen stimulerades, av hälsoinspiratörer, till att vara fysiskt aktiva, på fritiden, 6 dagar i veckan. Man utvärderade, efter 1 år, effekterna av träning på sjuknärvaro och sjukfrånvaro.

I genomsnitt deltog träningsgruppen i 56 % av de möjliga tillfällena. Arbetsförmåga (10 gradig skala) ökade mer i träningsgruppen (4.0) jämfört med kontrollgruppen (0.3). Upplevd hälsa ökade också mer (8.9 jämfört med 1.9 %). De som genomfört minst 70 % av träningspassen förbättrades dessutom mer när det gäller produktivitet (6 % vs. 3 %) och sjukfrånvaro (29 % minskning jämfört med 8 % ökning).

Kommentar
Studien har slumpvist delat in deltagarna i en aktiv grupp och en kontrollgrupp. De som utvärderade visste inte vilken grupp deltagarna tillhörde. Därmed har vi här en studie av bra kvalitet. Låg kvalitet har tidigare varit ett problem när man undersökt motion på arbetstiden och eventuella effekter på sjuknärvaro och sjukfrånvaro. Det är ett par faktorer som bidrar till att man lyckats här. Självklart måste man utgå från vad som behövs när man tränar, dvs. vad har jag för typ av belastning på jobbet. Individanpassning, som är självklar i idrottsvärlden, används allt för sällan i arbetslivet. Personliga tränare stöttade gruppen vilket sannolikt påverkar motivationen till att delta och ökar chansen att man utför träningen på rätt sätt. Cheferna har spelat en viktig stödjande roll vilket också gäller för hälsoinspiratörerna.

Källa: Bendix Justesen J och medarbetare. The effect of intelligent physical exercise training on sickness presenteeism and absenteeism among office workers. Journal of Occupational and Environmental medicine. 2017: 59: 942-948.