Ekonomisk effekt av ökad hälsa

Den ekonomiska nyttan av hälsoprocesser ifrågasätts idag, framför allt i USA. Debatten  handlar främst om ifall man kan räkna hem en hälsosatsning i rent ekonomiska termer. Man har då lyft fram att ROI (Return On Investment), dvs. att den ekonomiska vinsten vid ökad hälsa är större än kostnaden för hälsoprocessen, inte alltid är tydlig. Som tidigare beskrivits i detta forum är det ju svårt att visa detta utanför vetenskapliga studier.

I en nyligen publicerad artikel menar den amerikanske läkaren Hangsheng Liu att studier kring livsstilsförbättringar visserligen inte bevisligen leder till ökad ROI men att faktorer som ökad produktivitet, ökad moral eller engagemang lämnats utanför dessa studier. Detta ligger ju helt i linje med den artikel som presenterades i "Hälsoeffektivt ledarskap" för tre veckor sedan.

Som arbetsgivare, säger Liu, bör man tänka på att en hälsoprocess ofta är skräddarsydd för den egna organisationen och därmed kan skilja sig på flera punkter från de metoder som utvärderats i studier. Han säger också att ökad ROI kan uppstå genom att använda sina pengar smartare. Ett exempel är hur slentrianmässigt hälsokontroller används. Han beskriver att t.ex. provtagning för att mäta kolesterol är mindre kostnadseffektiv för kvinnor under 35 år och män under 45 års ålder. Att leta efter diabetes hos medarbetare som inte har höga blodfetter, högt blodtryck eller övervikt ger också litet ekonomiskt utbyte.

Att välja lokala alternativ istället för dyra konsulter är ett annat sätt att förbättra sin möjlighet till ett ekonomiskt utbyte av hälsoprocessen. Han nämner gratis on-line tjänster, utbildning som erbjuds av sjukhus t.ex. Som arbetsgivare bör man noggrant ta reda på vad ens medarbetare behöver och bättre utnyttja de resurser som man redan har.

En nyligen publicerad vetenskaplig artikel diskuterar Grossmeier och medarbetare sambandet mellan ökad hälsa och ökad produktivitet. Man visar att upplägget i tidigare undersökningar skiljer sig åt på många punkter. Man har t.ex. använt olika verktyg för att fastställa hälsa och produktivitet hos deltagarna. De undersökta grupperna är också olika vilket gör jämförelser nästintill omöjliga. Man konstaterar att dessa studier i bästa fall ger en indikation på att det finns ett samband mellan hälsa och god produktivitet, men inte några hållbara bevis.

Man utvärderade därför hälsa, i form av nio livsstilsrelaterade riskfaktorer, och produktivitet med ett väl utvärderat verktyg hos 97 000 medarbetare i 16 stora företag. Dessa tester utfördes årligen under perioden 2007 till 2012. Genom att använda antal avancerade statistiska modeller fann man att god hälsa dels påverkade produktiviteten positivt under samma mätperiod och dels ökade produktiviteten även under det nästkommande året. Då god hälsa verkar adderande på produktiviteten över tid betonar författarna vikten av att hälsoinsatserna utförs över flera år med syftet att skapa en hälsokultur och därmed upprätthålla hög produktivitet över tid.

Kommentar
De här två exemplen bekräftar den pågående svenske diskussionen om att först screena fram de som skall genomgå en hälsokontroll och att den samlade bilden sedan skall utgöra underlag för anpassade åtgärder. För att minska kostnader kan man i Sverige t.ex. utnyttja erbjudandet från vissa landsting om t.ex. hälsokontroller. I många kommuner finns det också utegym som alla får utnyttja gratis. Tillsammans ger detta en betydligt lägre kostnad för en arbetsgivare som då kan fokusera på att förbättra hälsan på ett högre plan och kanske även få budgetutrymme för att jobba med verksamhetsförbättringar. Redan i början av 2000-talet är det visat att insatser för förbättrad livsstil som följs av insatser för en bättre verksamhet är en effektiv väg att gå.
Erland Colliander

Källor: Liu H. Want to improve ROI on Wellness? Think about wher and how to invest. Coporate Wellness Magazine. 2015. Winter/spring. 92-94.

Grossmeier och medarbetare. Health risk change as a predictor of productivity change. JOEM. 2015; 57: 347 - 354.