Hälsofrämjande och arbetsmiljö med lean teknik ger goda resultat

Insatser för en bättre hälsa och arbetsmiljö sköts ofta av olika enheter, helt utan integrering. I USA har företag och institutioner tagit fram konceptet Total Worker Health där processer för säkerhet, hälsa och välmående sköts i en integrerad process. För att se om detta kan fungera i Sverige genomfördes en studie på ett svensk sjukhus. Man fann att integreringen innebar en ökad aktivitet för hälsofrämjande och arbetsmiljö och att detta bidrog till en tendens till större förbättringar för t.ex. arbetsförmåga.

En metodik som kallas Kaizen används för att integrera frågor för bättre arbetsmiljö med hälsofrämjande. 202 medarbetare inom 12 enheter, samtliga anställda på Lasarettet i Enköping, deltog i denna 24 månader långa undersökning. De 12 enheterna lottades till en aktiv grupp respektive en kontrollgrupp. I den aktiva gruppen användes Kaizen som är en metodik för ständiga förbättringar (känd bland annat från Toyotas bilfabriker). Under studien hölls, i den aktiva gruppen, work-shops, chefsstöd och utbildades lokala stödpersoner som ett stöd för tekniken.

Man fann att, i den aktiva gruppen, integrationen var bättre och att fler åtgärder gjordes både inom hälsofrämjande, arbetsmiljö såväl som verksamhetsutveckling. För produktivitet och arbetsförmåga såg man att den aktiva gruppen hade större förändringar än kontrollgruppen, dock utan att skillnaden var statistiskt säkerställd.

Författarna konstaterar att den aktiva gruppen hanterade frågor om hälsofrämjande och arbetsmiljö i större omfattning än i kontrollgruppen. Man nådde inte säkerställda skillnader när det gäller arbetsförmåga och liknande parametrar. En faktor som, enligt författarna, kan förklara detta är att gruppernas tempo i förbättringsarbetet varierade. En längre studieperiod skulle därför eventuellt resulterat i större skillnader.

Kommentar
En mycket intressant första studie i Sverige när det gäller att integrera arbetsmiljö och hälsofrämjande insatser. Detta är ett nytt område och vi behöver därför flera studier för att säkert kunna påvisa nyttan.Det är värt att notera att studier på arbetsplatser är svåra att hantera över lång tid eftersom personalomsättning, sjukskrivningar, barnledighet etc. gör att grupperna hela tiden förändras. I förändringsprocesser som sker över lång tid kan det då vara svårt att med statistiska metoder påvisa skillnad. Valet av Kaizen som metodik för förändring gjordes då man på den aktuella arbetsplatsen var van vid denna metodik. Det går sannolikt bra med andra liknande metoder säger forskarna. I studien har båda områdena hanterats parallellt. En fråga som kan diskuteras är om det finns en fördel med att intitialt fokusera på ett område, t.ex. hälsofrämjande för att därefter successivt väva in arbetsmiljö. Min tro att detta är en bra väg, speciellt inom offentlig sektor. 
Erland Colliander 

Källa: v Thiele Schwartz U och medarbetare. Promoting employee health by integrating health protection, health promotion and continuous improvement. JOEM. 2015; 57: 217 - 225.