Livsstil och riskfaktorer som påverkar produktivitet

Att medarbetarnas arbetsförmåga påverkas av deras hälsostatus är idag väl känt. Denna undersökning mätte produktivitetsminskande effekter av ohälsa. Man fann att ohälsosam livsstil och vanliga riskfaktorer hade en mycket större påverkan på produktiviteten än kroniska sjukdomar. För ökad produktivitet bör således livsstilsfrågorna få en mer central roll. 

I denna undersökning utvärderades den produktivitetssänkande effekten av olika livsstilsbeteenden och påverkbara riskfaktorer (stress, depression, högt blodsocker, fysisk inaktivitet, övervikt, höga blodfetter, tobaksanvändning, riskbruk av alkohol och högt blodtryck) och kroniska sjukdomar (astma, emfysem, hjärtkärlsjukdom och diabetes). Studien baseras på nästan 600 000 medarbetare, från 45 amerikanska företag, som alla besvarat en omfattande enkät om hälsa, livsstil, riskfaktorer och prestationsförmåga. 80 000 av dessa besvarade enkäten vid två tillfällen, med minst 10 månaders mellanrum.

Man fann att livsstilsbeteenden och påverkbara riskfaktorer (utom riskbruk av alkohol) och sjukdom innebar försämrad produktivitet. Trots att störst bortfall noterades för var och en av de kroniska sjukdomarna var det totala ekonomiska bortfallet för ohälsosam livsstil och riskfaktorer högre, något som förklaras av att dessa var så mycket vanligare än kronisk sjukdom. Störst bortfall fann man för stress, fysisk inaktivitet, depression och övervikt. Med en förbättrad livsstil förbättrades produktiviteten. Detta gällde dock bara för fysisk inaktivitet, stress, depression och övervikt men inte för dålig kost, riskbruk av alkohol, rökning, högt blodtryck/blodfetter/blodsocker.

Författarna konstaterar att det totala bortfallet i produktivitet var fem gånger högre för påverkbara faktorer kopplade till livsstilen än det var för kroniska sjukdomar.

Kommentar:
Av rent medicinska skäl är det naturligtvis en fördel om man agerar för att ändra ett ohälsosamt beteende eller där man upptäcker riskfaktorer innan sjukdom brutit ut. Det intressanta med denna studie är att man har en så pass stor ekonomisk uppsida av att göra detta. I en färsk beräkning från World Economic Forum anges att man kan spara 400 Euro per anställd och år genom att "ändra" beteenden som annars leder till kroniska sjukdomar. Som vanligt vill jag påpeka att detta kräver strukturerade insatser av ledning och chefer och inte bara inrättande av friskvårdssubventioner eller liknande. En framgångsrik satsning på hälsa är, dessutom, ett bra första steg mot en organisation som på ett effektivt sätt "orkar" ta tag i verksamhetsutvecklingen. Då ökar sannolikheten för att man skall få välmående och engagerade medarbetare, nöjda kunder och nöjda ägare.
Erland Colliander

Källa. Lenneman J och medarbetare. Productivity and health. An application of three perspectives to measuring productivity. Journal of Occupational and Environmental Medicine. 2011; 53: 55 - 61.