Medarbetare med mental ohälsa påverkar arbetsmiljön

En dålig arbetsmiljö har i många studier visat sig kunna bidra till försämrad mental hälsa, t.ex. i krav-kontroll modeller. Den här undersökningen har vänt på begreppen och undersökt hur medarbetarnas välmående påverkar arbetsmiljön. Man fann samband mellan mental ohälsa och upplevelsen av ökade krav i arbetet.

I denna undersökning gick man igenom publicerade vetenskapliga artiklar som undersökt effekten av strain (vilket innebar faktorer som minskat välmående, depression, ångest och utmattningssyndrom) på arbetsmiljön (mer specifikt faktorerna arbetsrelaterade krav, kontroll över det egna arbetet och socialt stöd på arbetsplatsen, dvs. faktorer som mäts med KASAM-enkäter).

Man fann ett måttlig starkt samband mellan ökad strain och ökad upplevelse av arbetsrelaterade krav. Man fann inget samband mellan strain och socialt stöd på arbetsplatsen eller mellan strain och den egna kontrollen över arbetsuppgifterna. Ingen studie kunde visa på skillnader mellan kvinnor och män eller socialgruppstillhörighet för dessa samband.

Författaren påpekar också att inom detta område finns ett stort behov av studier som specifikt studerar effekterna av hur medarbetares mentala ohälsa påverkar arbetsmiljön. Den omvända situationen där dålig arbetsmiljö bidrar till mental ohälsa är betydligt mer undersökt.

Kommentar:
Intressant studie som väcker en hel del tankar, men som inte ger så starka bevis. Den grundläggande tanken, att det inte bara är arbetsmiljön som påverkar vår mentala hälsa utan också det omvända förhållandet. Detta stämmer väl överens med diskussionen som jag hör på svenska arbetsplatser idag. Det är inte alltid så att förbättrad arbetsmiljö är hela lösningen utan vi måste se det i ett större perspektiv. Författaren presenterar två hypoteser, där den första är att hälsosamma personer har en högre sannolikhet att bli anställda på arbetsplatser med god arbetsmiljö medan ohälsosamma personer istället anställs på arbetsplatser med en sämre miljö. Den andra hypotesen säger att medarbetare som förbättrar sin hälsa kommer att gradera sin arbetsmiljö som bättre medan de som försämrar sin hälsa kommer att gradera arbetsmiljön som sämre, utan att arbetsmiljön har ändrats i något av fallen.
Erland Colliander

Källa: Tang K. A reciprocal interplay between psychosocial job stressors and worker well-being? A systematic review of the "reversed" effect. Scandinavian Journal of work and environmental health. 2014; 40: 441-456.