Vilka hälsofrämjande insatser
ger bra effekter och vilka faktorer
gör oss friska?
I denna kunskapsöversikt har man
studerat vetenskapliga artiklar inom området hälsofrämjande
aktiviteter. Syftet var att identifiera framgångsrika metoder. Man
fann att program där man kombinerade insatser för ökad hälsokultur
i organisationen med riktade åtgärder för riskindivider var de mest
framgångsrika.
Barriärer för att starta en
hälsoprocess
Sambandet mellan många kroniska sjukdomar och riskfaktorer som
rökning, övervikt, fysisk inaktivitet, överdriven
alkoholkonsumtion, dålig kost, stress och social isolering är
stark. De sjukdomar som går att förebygga utgör cirka 70 % av
sjukbördan mätt som minskade levnadsår och kostnad för samhälle och
arbetsgivare. Ett exempel på detta är medarbetare som röker, är
fysiskt inaktiva och upplever hög stress samt har en kombination av
övervikt, högt blodtryck, höga blodfetter och diabetes vilka kostar
228 % mer (för arbetsgivaren) i hälsorelaterade kostnader än
medarbetare utan riskfaktorer.
Vad man ofta gör för att öka
hälsan
En stor majoritet av arbetsgivare ordnar aktiviteter för bättre
hälsa. Nyckelordet här är aktiviteter, vilket ofta betyder lösrykta
insatser utan en underliggande långsiktig strategisk hälsoplan. En
sådan aktivitet är att erbjuda hälsokontroller. En enstaka kontroll
kan ha en god effekt på beteendet i upp till 3 månader. Effekten är
helt borta efter 1 år. Många arbetsgivare är helt enkelt inte
övertygade om att mer övergripande hälsoinsatser kan skapa ökade
intäkter i verksamheten.
Vad är då mest
effektivt?
Utifrån den samlade litteraturen konstaterar författarna att de
mest framgångsrika hälsoprogrammen har fokuserat på att ge
individualiserat stöd till individer med ökad risk samtidigt som
man driver ett bredare program med syftet att skapa en hälsosam
företagskultur. Faktorer som är viktiga i en sådan kultur är:
- ledningens stöd
- inledande hälsoanalys
- process som synkroniseras med verksamheten
- individuellt stöd
- regelbunden uppföljning.
Dessutom kan en hälsosam kultur stödja individens
hälsoförbättring genom att erbjuda hälsosam mat i
personalrestaurangen, erbjuda riktad fysisk aktivitet på arbetstid,
införa rökförbud på arbetsplatsen, osv.
Kommentar:
Detta är ett viktigt dokument för alla som är intresserade av
hälsofrämjande insatser. Det ger fler svar på frågan Varför skall
vi arbeta med hälsa och goda exempel på vad som kan göras. Det
handlar alltså om att styra insatserna mot de med ökad risk. Detta
i likhet med vad som tidigare beskrivits här av andra. När det
gäller att arbeta för en hälsosam kultur i organisationen saknar
jag det hälsofrämjande ledarskapet annars känns beskrivningen
komplett.
Erland
Colliander
Källa: Goetzel RZ och
Ozminkowski. The health and cost benefits of work site
health-promotion programs. Annu Rev Public Health. 2008; 29: 303 -
323.
Föregående sida