Vilka faktorer påverkar deltagande i hälsofrämjande
aktiviteter?
Många sjukdomar som beror på vår livsstil och
arbetsmiljö ökar. Därför har många arbetsplatser infört
hälsofrämjande program och då ofta i form av motion. Studier har
visat på stor variation i andelen som deltar. I denna undersökning
utvärderade man flera faktorers inverkan på deltagandet. Man fann
att ett högt deltagande till stor del beror på att aktiviteten äger
rum på arbetstid.
Tidigare studier har visat att deltagande i hälsofrämjande
program har varit lågt. Författarna finner att dessa program ofta
införts utan att ta hänsyn till arbetsplatsens specifika
förutsättningar. Denna studie tittade närmare på detta.
10 600 danska yrkesverksamma i åldern 18 - 59 år besvarade
en enkät med frågor om tillgången till hälsofrämjande aktiviteter
(rökavvänjning, hälsosam kost, motionslokaler, motionsklasser,
hälsoscreening och företagshälsovård) och i så fall om de användes
under arbetstid eller fritid. Man frågade också om arbetsrelaterade
faktorer som fysisk arbetsbelastning, arbetsvolym, arbetstempo,
känslomässig belastning, socialt stöd av chefer och medarbetare
samt kontroll över det egna arbetet. Analys av sambanden mellan
deltagande och faktorerna gjordes med statistiska metoder.
Aktiviteter som erbjöds utanför arbetstid hade genomgående lägre
deltagarandel jämfört med aktiviteter på arbetstid. Lågt socialt
stöd hade ett samband med låg användning av motionslokaler men inga
samband med övriga faktorer. Att vara mycket trött efter arbetet
var förknippat med lägre deltagande i motionsklasserna. Hög
känslomässig belastning ökade antalet kontakter med
hälsopersonalen.
Författarna konstaterar att den viktigaste faktorn för ett högt
deltagande (i samtliga aktiviteter) var att det ägde rum på
arbetstid. Man fann också att ett lågt socialt stöd minskade
användande av i motionslokaler. Man konstaterade att när man
erbjuder möjligheter till motion på arbetsplatsen så är ett socialt
stöd från chefer och medarbetare en viktig fråga att ta tag i.
Kommentar:
Intressant undersökning som visar att om en arbetsgivare erbjuder
medarbetarna motion och andra hälsoaktiviteter så blir deltagandet
högre om det sker på arbetstid. När det gäller motion var det
viktigt att det äger rum på eller nära arbetsplatsen och att
cheferna ger stöd till de som deltar. Detta har bekräftats i flera
senare studier. Min erfarenhet är att många gånger så fungerar
detta inte alls! Man erbjuder friskvård och lämnar över frågan till
medarbetarna att ordna på egen hand. Att inte involvera chefer i
denna fråga är dumt då satsningen då bara kostar pengar och inte
ger så mycket i retur som man tänker att den skall göra. Ofta säger
man att cheferna inte har tid för att agera i dessa frågor. Vi vet
idag att medarbetare som mår bra tar ett större ansvar och gör
färre fel som måste rättas till, samt att färre av dem blir
långtidssjukskrivna och cheferna därför inte behöver ordna med
vikarier. Totalt sett får cheferna mer tid INTE mindre. Det har jag
personligen sett ett flertal gånger. Det finns naturligtvis flera
faktorer än de som undersöktes här som påverkar deltagandet. Jag
rekommenderar att man hittar individernas specifika behov utifrån
egen kapacitet och arbetsbelastning och också använder
naturaförmånen och bjuder in en PT som utgår från enkätens
resultat. En annan faktor är att man ser till att informationen om
hälsa i organisationen är samstämmig hela vägen från ledning och
nedåt. För att lösa detta på ett enkelt sätt använder man sig
förslagsvis av en väl utvecklad digital tjänst.
Erland Colliander
Källa: Jörgensen MB och medarbetare. Does employee
participation in workplace health promotion depend on the working
environment? A cross-sectional study of Danish workers. BMJ Open.
2016; 6.
Föregående sida