Mät hur medarbetarnas hälsa korrelerar med produktiviteten

I början av ett hälsofrämjande arbete, brukar arbetsgivare fokusera på att minska antalet sjukdagar. Eftersom det normalt tar minst 2 år, innan några positiva effekter visar sig, finns det en risk för att några tappar sugen och avslutar sin hälsosatsning för tidigt. Här nedan visas hur ni snabbare skaffar er en uppfattning om den ekonomiska uppsidan av en hälsosatsning. För en kommun med 690 miljoner i skatteintäkt, betyder t ex en 7 %-ig förbättring hos en femtedel av personalen, att resultatet stiger med 9,7 miljoner.

God hälsa och prestationsförmåga

Drygt 70 % av medarbetarna vid ett svenskt industriföretag upplevde sin hälsa som Bra/Ganska bra. Deras självuppskattade produktivitet var 95 %. Strax under 30 % av medarbetarna klassade sin hälsa som Dålig/Ganska dålig. Deras produktivitet låg strax under 80 %. Med en uppföljande mätning, tar man reda på vad som ligger bakom den dåliga hälsan, genom att ställa frågor om livsstil och prestationsförmåga.

Träning och upplevd hälsa

Bland 1 000 medarbetare i en svensk kommun, svarade var femte att de tränar styrka minst en gång per vecka och också kunde jogga 2 km i långsamt tempo utan att stanna. Dessa individer jämfördes sedan med de nästan hälften som inte tränade styrka och som var tvungna att stanna om de joggade 2 km, och därmed hade en låg kondition. Som uppföljning mäter man antalet som kommer igång med träning jämfört med hur välmåendet utvecklas i rätt riktning.

Här visas att de flesta hälsopara­metrar var bättre i gruppen som tränade.

 

Träning jämfört med ej träning

Upplevd hälsa

21 % bättre

Nackbesvär

21 % lägre

Ländryggsbesvär

17 % lägre

Stress i arbetet

10 % lägre

Sjuknärvaro

9 dagar färre per år

Produktivitet

8 % högre

Ork för en aktiv fritid

24 % bättre

Tabellen visar på skillnader i nivå mellan de som tränar respektive de som inte tränar.

Amerikanska studier som stödjer

Välmående ökar prestationen

11 700 medarbetare hos ett amerikanskt finansbolag besvarade en enkät om välbefinnande som omfattade frågor om arbetsmiljö, personlig ekonomi, emotionell hälsa, fysisk hälsa, hälsosamt beteende och sociala kontakter.  Enkätsvaren jämfördes med sjukskrivnings- och produktivitetsdata under ett års tid. I slutet av testperioden besvarades enkäten på nytt.

Man fann att de med lågt välbefinnande hade dubbelt så hög korttidsfrånvaro, 3 gånger högre sjuknärvaro och graderades (av ansvarig chef) en halv poäng lägre (på en 5-poängsskala) när det gäller arbetsmässig prestation, jämfört med de som hade ett högt välbefinnande. Ett ökat välmående under uppföljningstiden kunde knytas till ökad produktivitet och minskade kostnader för sjukvård. 

Författarna påpekar att denna undersökning utvidgar de tidigare fynden, som visat att ökad hälsorisk och sjukdom kan förutsäga minskad produktivitet, genom att lägga till hur skattning av välmående kan förutsäga sjukfrånvaro och sänkt produktivitet. 

 

Dålig livsstil slår hårdare än kroniska sjukdomar

Att en frisk medarbetare med ett fysiskt tungt arbete sannolikt har högre produktivitet jämfört med en jämnårig medarbetare som har kroniska ländryggsbesvär, är ganska själv­klart. Då ohälsosamma levnadsvanor är mycket vanligare än kroniska sjukdomar, blir det totala produk­tions­bortfallet för dålig livsstil större än för kroniska sjukdomar. Otillräcklig fysisk aktivitet innebar ett uppskattat produktionsbortfall motsvarande drygt 2 % medan KOL (Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom) innebar 6,4 %. Då inaktivitet var drygt 30 gånger vanligare blev den totala kostnaden cirka 9 gånger högre vid inaktivitet än vid KOL.

Testa er egen förbättringspotential

I en kommun med skatteintäkten 690 MSEK, betyder en förbättring med 7 % hos 20 % av de anställda, en påverkan på resultatet med 9,7 MSEK. Gör vår kalkyl och se vad motsvarande förändring hos er innebär i ekonomiska termer.

Läs mer

Källor

  • Colliander E. Starta en hälsoprocess. Handbok för lönsamt hälsoarbete. Liber. 2007. ISBN 978-91-47-08721-1.
  • Lenneman J och medarbetare.Productivity and health. An application of three perspectives to measuring productivity.Journal of Occupational and Environmental Medicine. 2011; 53: 55 - 61.